En vanlig natt...

 

Max Lucado skriver i ”The Applause of heaven” om den natt då Jesus kom till jorden.

”Det finns ett ord som beskriver natten Han kom…ordinär…eller vanlig.

Himlen var som vanligt. En vindpust blåste upp löv från marken och kylde ner luften. Stjärnorna såg ut som diamanter på svart sammet. Moln gled fram framför månen.

Det var en vacker natt - en natt då det var mödan värt att titta ut ur sovrumsfönstret för att beundra dess skönhet - men ingen ovanlig natt. Det fanns ingen anledning att förvänta sig en överraskning. Inget som höll någon vaken. En vanlig kväll med en vanlig himmel.

Fåren var vanliga. Några var feta och andra var spinkiga. Några hade magar runda som tunnor och andra hade ben tunna som stickor. Vanliga djur. Ingen ull av guld. Inget för historien att lägga på minnet. Inga djur som vunnit priser. De var vanliga, enkla får – som låg som små bulliga siluetter på bergssluttningen.

Och herdarna, de var enkla män. De bar antagligen alla kläder som de ägde. De luktade säkert får och såg lika ulliga ut som fåren. De var plikttrogna och villiga att tillbringa nätterna med sina får. Men du kommer aldrig att finna deras herdestavar på något museum eller något de skrivit i en bok på ett bibliotek. Ingen bad om att få höra deras  syn på social rättvisa i samhället eller deras tolkning av Torah. De var namnlösa och enkla.

En vanlig natt med vanliga får och vanliga herdar. Och om det inte hade varit för Gud som älskar att göra något ovanligt av det vanliga…något extraordinärt av det ordinära…så hade den natten gått spårlöst förbi. Fåren hade glömts bort, och herdarna hade sovit natten lång.

 Med Gud dansar mitt i det vanliga. Och den natten dansade Han en vals.

Himlen exploderade av ljus. Träd som stått i mörker poppade fram i ljuset. Får som hade varit tysta blev en förvåningens kör.  Ena stunden sov herden och i nästa stund gnuggade han sina ögon och såg in i ett utomjordiskt ansikte.

Natten var plötsligt inte längre vanlig.

Ängeln kom in i natten, därför att det är då ljuset lättast går att se…och då det bäst behövs. Gud kommer in i det vanliga av samma anledning.

Hans mäktigaste verktyg är oftast de enklaste.”

Så idag tänker jag att jag vill ge mitt vanliga, ordinära liv till Jesus…så att det i Hans händer kan få bli något extraordinärt.

Det kanske du också vill göra med ditt liv? Visst är det spännande?

Kommentarer:

1 Mandy:

Food for thought ❤

Kommentera här: