Jag tar kort med hjärtat...

Så kan ännu en sommar i Finland läggas till handlingarna. Jag tänker med värme på stunder av skratt, prat och bad…(inte bad för mig, men för mina modiga barn).
Minnen är som vackra ädelstenar som gnistrar vidare långt efter det att själva stunden blixtrat förbi. Jag vill inte ständigt leva i framtiden, med planer och drömmar. Det är så lätt hänt, men för mig måste resan vara värd besväret. Här och Nu är det vi har!
Så jag har börjat att ”ta kort med hjärtat”. Det jag menar med det är att jag väldigt medvetet bromsar in mig själv…stannar upp och fryser ett ögonblick i tid…Jag gömmer bilden och stunden i mitt hjärta.
Det är annars så lätt för mig att missa miraklet som finns mitt i livet…i ett ögonblick…en speciell situation…med dom jag älskar...familj…vänner…naturen…församlingen.
Det hela började för mig med att jag tog ett kort på min pappa…sommaren 1989.
Han sitter på en klippa på vår tomt i Finland och ser på när våra barn badar. Bakom honom ligger vår labrador Cleo i blåbärsriset. Pappa älskade sin familj, barn och barnbarn…och labradorer.
Många gånger när han kom förbi för att ta en snabb fika med mig när barnen var små så sa han när han såg barnen runt bordet, ”Man blir inte rikare än så här!” Det påminner jag mig själv om väldigt ofta, för det är så sant!
Det jag inte visste när jag tog kortet på pappa på berget var att det var hans sista sommar i livet… I juni året därpå gick han bort i en hjärtinfarkt.
Varje år när jag kommer till Finland…det har gått 23 år sedan dess…så går jag ut till den platsen och i mitt hjärta ser jag honom där... där finns ögonblicket bevarat.
Jag har fortsatt att göra så när det händer något som jag vill fånga.
Livet rusar förbi, men ögonblicken kan vi bevara. Med glädje och tacksamhet kan man plocka fram minnena lite senare och tacka Gud för det goda i livet.
Vi har många sådana stunder som ligger som dyrbara skatter i mitt hjärta…jag bär dom med mig så länge jag lever.
Jag tror att det var det som Maria, Jesu mamma gjorde när herdarna kom till stallet och berättade för henne och Josef vad änglarna sagt om det lilla barnet Jesus. Det står så här i Lukasevangeliets andra kapitel i Bibeln. ”Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det.” (Luk 2:19)
Så om du stressar fram genom livet …stanna upp ibland, frys ögonblicket…bevara stunden, ta ett kort med hjärtat och bär med dig det du upplevt som en skatt inom dig för all framtid.

Kommentarer:

1 Sandy Reid:

Marica, This is very beautifully said. Life does go by much to fast. Thank God for the momories of our heart and for pictures to remember them by. I know sometimes it's hard to believe the ones that we loved so much and that were so dear to us are not here with us. But thank God we have His word and promises that we will be together again and there will be no more tears! Love you all and miss you.

Kommentera här: