Hur är det? frågar någon...Jo tack, det är bra svarar jag. Men så är det det här med svärfar... Jag kallar min svärfar för Dad, han bor i Californien. Dad har alltid varit en stark man, inte så lång, men ett muskelknippe och en manlig man. En man som vi sagt är en marshmallow inlindad i taggtråd. Tuff på utsidan men mjuk och god på insidan. Nu är han sjuk och svag. Monte har rest dit för att säga farväl och jag är kvar här och försöker ha koll på familjen och vardagen... Pappor...förebilder... Jag inser med stor tacksamhet att jag har varit och är välsignad med goda fadersförebilder. Min egen pappa var en fantastisk förebild, godhjärtad, kärleksfull och klok med familjen i ständigt fokus. Min svärfar är en man som också gjort allt för sin familj och han välkomnade mig med kärlek in i familjen från första stund. Dad kunde bygga vad som helst i sin krafts dagar, och han hjälpte alla som behövde något fixat. Det sista vi hört honom säga var att han älskade oss. I fredags, sista gången han orkade prata sa han till Monte..."Tala om för dina barn att Grandpa älskar dom". Och så Monte...mina barns far. En pappa som ger allt för sin familj, skratt, tårar och mycket kärlek. Han lever sitt liv för Gud och sin familj. Och David...vår svärson. En ung pappa som älskar sina barn, sin fru och släkten med en innerlig värme. Jag förstår att det inte är så svårt för mig att se på Gud som en kärleksfull Far. Jag har ju så många positiva fadersförebilder i mitt liv. Men jag förstår också att det absolut inte är så för väldigt många. Många lever med en längtan efter en god Far. För många är det bara en avlägsen dröm. Livet är inte rättvist. Vi väljer inte våra föräldrar. Men det finns en Far som älskar oss alla! En Far som vill sina barn väl. En Far som har en öppen famn för dig och mig att krypa upp i när dagen känns tung. Det är vår Gud. Vi får alla komma till Honom och hans kärlek räcker till...den tar aldrig slut. Så när jag med sorg ser att Dads liv på jorden går mot sitt slut så är det
en tröst att veta att han vilar i Guds kärleksfulla armar och att vi en dag får ses igen hemma hos Honom. När jag tänker på Dad så är det med glädje och stor tacksamhet. Vi har många roliga minnen tillsammans.En dyrbar skatt att bevara. Många gånger har Dad pekat på Gud genom sitt liv. Och jag är lycklig som har en svärfar som stått fast i sin tro genom hela livet och på så vis visat oss alla i familjen vägen vi ska gå. Så om du frågar mig hur jag mår...så svarar jag bra, men så är det det här med svärfar...
Dad och Mom med sina barn sommaren 2010
Grandpa är som en nallebjörn inlindad i taggtråd. Och det är därför vi älskar honom :)