maricareid

Här om dagen var det julavslutning för Öppna förskolan i kyrkan med små gulliga lucior, stjärngossar och tomtar…

Det fick mig att minnas alla julavslutningar med julspel som vi varit på genom åren med våra 5 barn…när man försökte ha koll på kameran och videokameran och x- antal småsyskon för att inte missa ett enda ögonblick av Maria och Josef och herdarna och ängeln, de vise männen…och tomten…oops…hur kom han in i bilden???

Julspelen lyckades alltid i sin enkelhet berätta om det fantastiska som hände med helt vanliga människor en gång för länge sedan i Betlehem…

Ängeln som berättar för Maria att hon ska bli mamma till Guds Son, något som hon svarar ja till. Josef som kunde ha skilt sig från henne, men som vågar lyssna till drömmar och stöttar henne istället. Det stora, förunderliga…att Himlen kom hit ner till jorden.

Många dörrar stängdes för deras lilla familj, men bland de fattiga…de som insåg att de behövde Gud… inte hos de som då bodde i ett palats…där fann Jesus kungars Kung ett hem. Han föddes i ett stall och herdarna blev de som först besökte Honom.

För mig är det en påminnelse om att Jesus alltid är på de minstas och svagastes sida.

Så den här Julen vill jag ta emot Julens berättelse som ett barn…med ett öppet sinne och hjärta.